Klimakteriet är en period i en kvinnas liv som ofta förknippas med fysiska symtom som vallningar, svettningar och torra slemhinnor. Men något som är minst lika viktigt att belysa är de mentala förändringar och utmaningar som många kvinnor upplever under denna tid. Nedstämdhet, rastlöshet, depression och ångest är vanliga symtom som många kvinnor vittnar om, men vad säger forskningen egentligen om detta? Är det en följd av hormonförändringar, livsomständigheter, eller något annat?
Forskning har visat att kvinnor i åldern kring klimakteriet löper en betydligt högre risk för att drabbas av depression och nedstämdhet jämfört med både yngre och äldre kvinnor. Statistik visar att risken för depression kan öka två till fem gånger under denna period, vilket är anmärkningsvärt. Vad som exakt ligger bakom denna ökning är dock fortfarande oklart. Många faktorer kan spela in, såsom hormonella förändringar, livsstressorer som tonårsbarn, karriärpress och uppkomsten av hälsoproblem. Det är därför svårt att säga om det enbart är hormonella skiftningar som orsakar dessa mentala utmaningar, men det står klart att klimakterieåren är en period av ökad sårbarhet.
En aspekt som ofta nämns av kvinnor är hur självbilden påverkas under dessa år. Många beskriver en plötslig osäkerhet kring sin egen förmåga och sitt värde, både på jobbet och i sina roller som förälder eller partner. Det kan kännas som att man inte längre är lämpad eller kunnig nog, vilket kan upplevas som en personlighetsförändring. Detta kan vara särskilt skrämmande och bidra till en känsla av alienation från den person man tidigare har varit.
Förutom nedstämdhet och självförtroendekriser är det många som upplever ökade problem med ångest under klimakteriet. Ångesten kan antingen uppstå för första gången i livet eller förvärras om den redan har funnits där tidigare. I vissa fall kan ångesten utvecklas till panikångest eller till och med dödsångest. Existentiella frågor blir också vanligare – tankar kring livets mening och ens egen roll i det stora hela kan kännas överväldigande, och den tidigare livsglädjen kan kännas avlägsen.
Det är oerhört viktigt att dessa frågor lyfts och diskuteras öppet. Tabun kring mentala hälsoutmaningar under klimakteriet gör att många kvinnor känner sig ensamma i sina upplevelser, vilket kan leda till skam och en känsla av otacksamhet. Att prata om dessa känslor kan inte bara ge stöd, utan också minska stigmatiseringen och hjälpa kvinnor att förstå att de inte är ensamma i sina upplevelser.
Vill du läsa alla mina artiklar om klimakteriet så hittar du dem här.
Vill du beställa min bok ”Klimakteriet är inget problem” så hittar du den här.
Lämna ett svar